Beskrivning av olika slags skydd

Antalet personer som skaffar handvapen har ökat markant under det senaste decenniet. De flesta skaffar dessa skjutvapen för att skydda sig mot en eventuell attack. De är dock fortfarande utsatta för fara om de inte bär ballistiskt kroppsskydd. Andra typer av vapen som kroppsskydd skyddar mot är stickvapen eller vapen med vass egg.

Globalt sett har varje land en egen standard för ballistiskt kroppsskydd som skyddar mot stickvapen och vapen med vass egg. De amerikanska och brittiska standarderna är dock de mest använda i stora delar av världen. I USA har National Institute of Justice (NIJ) ansvar för att reglera tillverkningen och försäljningen av kroppsskydd. Centre for Applied Sciences and Technology (CAST) är ansvarigt för att reglera tillverkningen och försäljningen av kroppsskydd.

CAST och NIJ samarbetar, CAST hanterar standarder för stickvapen och vapen med vass egg, medan NIJ hanterar frågor som rör ballistiska hot.

Ballistiska hot

Hot från både låg- och höghastighetskulor kallas ballistiska hot. Hittills har flera typer av kroppsskydd utvecklats för att erbjuda skydd mot ballistiska hot. De olika typerna av kroppsskydd ger dock olika grader av skydd. Det innebär att man måste vara noggrann när man köper ett kroppsskydd så att man får ett som skyddar en helt och hållet.

Kroppsskydd mot ballistiska hot klassas som skydd av grad-II, grad-III eller grad-IV. Skydd av grad-II och grad-III är designade för att erbjuda skydd mot de flesta skjutvapnen på marknaden, inklusive av sorten 9mm, .357 magnum och .44 magnum. I motsats till det är ballistiska kroppsskydd av grad-IV designade för att skydda mot stora höghastighetskulor. Dessa västar används mest inom specialiserade polisstyrkor och militären. Utrustningen klarar av att stoppa kulor som avlossats av gevär och kulsprutepistoler.

Medan aramids ballistiska skyddsväst används för skydd av grad-II och grad-III, används hårda ballistiska plattor för skydd av grad-VI. De hårda plattorna är gjorda av mycket hårda material som dyneemapolyeten eller vissa typer av keramiska material.

Om du funderar på att skaffa ett kroppsskyd behöver du ett som skyddar dig mot de hot du är utsatt för. Det är inte nödvändigt att skaffa kroppsskydd av grad-IV om man inte planerar att befinna sig i en krigszon, medan en skyddsväst av grad-II eller grad-III inte skyddar om man befinner sig i en krigssituation. Människor som behöver skydd i form av ballistiska kroppsskydd kan t.ex. vara soldater, livvakter och säkerhetsvakter som bemannar känsliga platser som regeringsbyggnader och flygplatser.

Stickhot

De hot som vassa och kastade objekt utgör brukar kallas för stickhot. Stickhot kommer från t.ex. långa naglar, nålar, säkerhetsnålar och ispikar. Stickobjekt penetrerar lätt genom nästan alla tyger, genom de små mellanrumen mellan trådarna i tyget. För att erbjuda skydd mot stick, har kroppsskydd uformats för att helt och hållet stoppa de vassa föremålen.

Det mest använda materialet för tillverkning av kroppsskydd som skyddar mot stickvåld är aramid. Det tål höga temperaturer och stoppar även stick när förövaren använder stor kraft. Skyddsvästar mot stickvåld används mest på fängelser. För att garantera deras säkerhet har personalen på fängelserna inget val när det gäller att iklä sig skyddsväst innan man tar sig in i cellområdet. Det är nödvändigt att skydda fångvaktarna eftersom de flesta fängelser är fulla av vassa vapen, gömda av fångarna.

Hot från vassa föremål

Hot från individer som angriper med föremål med vass egg såsom knivar och krossat glas kallas för hot från vassa föremål. Enligt NIJ och CAST klassas attacker med vassa föremål antingen som grad-II eller grad-III. Grad-III är farligare och utförs av förövare med en energi på fler joule än vid nivå-II.

Till skillnad från stickvapen, brukar vapen med vassa eggar penetrera tyg genom att skära sönder trådarna i tygerna. Det innebär att man fortfarande kan skadas av stickföremål även när man bär kroppsskydd mot vassa föremål. Kroppsskydd mot vassa föremål lämpar sig för användning på platser som exempelvis nattklubbar där angripare lätt kan krossa flaskor som de sedan använder som vapen.